Blockningens tristess

Det är få stickningsrelaterade saker som är så tråkigt som blockning. Det är sak när det gäller t ex spetssjalar, eftersom blockningen då gör en så fantastiskt skillnad. Men som nu, när det handlar om fem delar av vad som förhoppningsvis ska bli en kofta, då är det närmast outhärdligt.

Sen är jag inget bra på det, heller. Vanligtvis är jag en väldigt tålmodig person, men när det gäller blockning så blir jag frustrerad oerhört snabbt, och resultatet har en tendens att bli lite snett och vint. Nu brukar det inte märkas så mycket i slutändan, men ändå. Det finns en anledning till att fotot nedan inte är någon flygbild direkt.

Och inte hjälper det att knappnålarna har bestämt sig för att tappa huvudet, flera av dem! De fick väl också nog, kan jag tänka. Svårt att klandra dem.

P1010956

Min sorts grillspett

Det där med grillning är inte något för mig. Det brukar alltid sluta med att det som ska föreställa mat snarare imiterar kolbitarna i grillen. Men grillspett kan ju ändå komma till användning.
P1010933

P1010937

En mormorsruta i taget

Det är farligt med stora stickprojekt när man skriver examensuppsats. De har en tendens att vara alldeles för distraherande. Vad jag behöver är små projekt, som jag kan jobba på när jag tar fikapaus, vilket tyvärr sker ungefär varje halvtimma. Jag har länge velat göra en filt av mormorsrutor, och det kändes perfekt nu. Så det blev en tur till garnaffären och en stunds ivrigt plockande bland alla färger av Drops Paris. Det är inte tillräckligt ofta man får köpa åtta nystan i olika färger! Naturligtvis var det vita, som jag hade tänkt ha som yttersta varv slut, men det får jag väl ta senare. Mittenvarven kan jag ju i alla fall sätta igång med. Jag är fullständigt urusel på att virka, men mormorsrutor har jag i alla fall lyckats förstå hur man bär sig åt med. Åtminstone någorlunda…

P1010926